Under tiden vi var i Sverige passade vi på att ordna nytt pass till Lollo. Man kunde välja att få det levererat till svenska ambassaden i Paris, vilket ju kändes rätt smidigt. Så igår när det som vanligt var onsdagsledigt begav jag och Lollo oss iväg. Jag tänkte att det skulle vara lite spännande att komma dit, jag vet inte exakt vad jag hade förväntat mig, men det var inte mer spännande eller välkomnande än att gå till en passexpedition i Sverige. Vi fick i alla fall passet och vi hade en mysig utflykt. Och någonstans känns det väl bra att veta vad ambassaden ligger. Och den utlovade fikan blev en succé.
En annan av dagens aktiviteter var städning av lägenheten. I ca 5 min tycker Lollo det är kul att hjälpa till, vilket man ju får utnyttja. Framförallt är det moppen som är rolig. Igår fick vi dock öva lite på uttalet. ”Mobbning” är något annat än ”moppning”…
Lollo är också rolig med att hitta på olika lekar och större projekt. Igår var det modevisning på schemat. Hon byggde själv upp en scen (av soffans ALLA kuddar), valde outfits och sedan fick jag agera påkläderska och Tomas&Sam publik. Detta skedde alltså på kvällen vilket gav hela dagen till att öva poser och tänka ut hur catwalken skulle se ut.
La rentrée har förresten gått väldigt bra överlag känns det som. Lollo har kommit in bra i sin nya klass och hon tycker det är helt ok att gå dit. Det är också stor skillnad för mig. Har liksom koll på en del av föräldrarna och det går att prata med både dem och läraren. Och inte minst så har man lite koll på vad som ska göras inför varje skolstart. Även om just detta känns så ofantligt gammaldags. T ex får vi nu för tredje gången fylla i samma papper till Lollos skola angående våra namn, kontaktuppgifter, hennes ev allergier etc. Det enda som förändras är alltså läsåret högst upp på pappret. Man kunde ju tänkt sig att den här typen av information var smidigt att ha digitalt. Eller åtminstone att det gick att spara informationen från ett år till ett annat, när man går kvar på samma skola. Men så funkar det inte, och det är såklart inget att hänga upp sig på. Men man kan ju få sucka lite ändå. På Sams dagis är det något liknande. Man får fylla i och skriva under en massa papper. Utom just sådant som kanske faktiskt förändras från år till år – så som vilka dagar och tider hans ska gå. Där måste man be om ett speciellt papper att få fylla i.
Wintmos i Paris 