Till att börja med: tack för alla frågor om hur vi har det. Jag uppskattar mycket att många tänker på oss. Och svaret på den frågan är fortfarande: bra. Nu har vi gjort över en vecka med utegångsförbud och den här nya vardagen har börjat få sina rutiner. Men det är såklart många blandade och konstiga känslor i allt detta. T ex bara det här att varje dag är likadan. Det finns liksom inga större händelser att hänga upp dagarna på, känner att jag börjar tappa uppfattningen om vilken dag det är. Tomas jobbar ju iofs inte på helgen, men vi är ändå hemma alla fyra så det blir ganska likt. Men det finns som sagt inga andra större events: en middag, en utflykt, ett biobesök, Lollos veckovisa aktiviteter… ingenting som sticker ut. Istället är det mat 4 ggr/dag, motion och luft 1 gång/dag för alla familjemedlemmar. Däremellan diverse aktiviteter för att hålla oss sysselsatta. Tomas jobbar då som sagt, men har dörren öppen för det mesta så vi småhänger ändå. Och tar lite längre lunchpaus tillsammans.
Häromdagen kom lite nya riktlinjer och man får nu inte vara längre än 1 km hemifrån. Räknade ut att det ser ut ungefär såhär
Aktiviteterna här hemma är alla möjliga. Vi bakar, städar, byter lakan, bygger bilbana, lägger pussel, gör skolarbete för Lollo, tittar på TV, spelar spel, sjunger sånger, målar med vattenfärger…
Wintmos i Paris 