Svårt att börja med detta inlägg – det är fruktansvärt mycket tankar och känslor hos oss just nu. Ska man sammanfatta det hela så kommer vi lämna Frankrike inom några dagar för att inte komma tillbaka. Vi har vetat ett tag att Tomas kommer att få en tjänst i Sverige och att den tjänsten börjar i augusti, vilket skulle förkorta vår vistelse här med ett halvår jämfört med planen. Men det är en jätterolig och bra tjänst så det har vi accepterat och bestämde oss då för att verkligen maxa det sista halvåret i Paris för att sedan njuta av att vara tillbaka med vänner och familj i Helsingborg. Nu har något annat kommit emellan, som för hela världen, vilket gör att vi inte har kunnat/inte kommer kunna göra något av det som handlar om att njuta av Paris. Karantänen fortsätter i samma stil minst till mitten på maj, sedan är det oklart när/hur(/om) skolor etc återöppnar. Restauranger och sådant kommer inte öppna förrän tidigast i juli. Det har satt igång lite tankar. Sedan har farmor Britt de senaste dagarna dålig och ligger nu på sjukhus. Inte Covid-19, men väl så allvarligt. Så vi kommer att försöka ta oss igenom Tysklands stängda gräns och köra mot Travemünde för att därifrån ta nattfärjan till Trelleborg. Just nu samlar vi på oss alla dokument vi kan komma på för att bevisa att vi ska få komma till Sverige. Vi håller samtidigt på att göra iordning inför en flytt. Själva flytten tar en firma hand om, men saker ska rensas/skruvas ner och sådär. Och vi ska mentalt förbereda oss på vad som kan vara kvar till flytten och vad vi behöver ta med oss just nu.

Var ska ni ta vägen nu då undrar ni kanske? Jo men mitt i allt detta kaos slog vi till och köpte hus i måndags🥳🙈 det låter galet men känns bara jättebra. Vi hade en styrka på plats på visning i söndags, med oss på videolänk, som gav alla tummar upp. Och vi har kikat på hus ett tag nu och visste vad vi letade efter. Så fr o m 13 juli hittar ni oss på Veingegatan👨‍👩‍👧‍👦🏡.

Bara några bilder så blir ni alla bjudna att uppleva detta på plats sedan😃

Men tillbaka till alla tankar – det känns som ett otroligt konstigt sätt att avsluta vår vistelse här. Men med tanke på allt som händer så är det det bästa alternativet. Vi försöker prata med barnen men svårt när vi inte ens själva riktigt hänger med i svängarna. Lollo pendlar mellan att vara supertaggad över Helsingborg och huset, och sedan ledsen eftersom hon kommer sakna sina kompisar i skolan och de franska baguetterna. Och ungefär så kan man sammanfatta min känsla också. Väldigt blandad. Jag tog den stora utflykten till vår stora matbutik i förmiddags. För att ladda upp inför bilresan och sådär. Och jag blev extremt sentimental och började nästan gråta när jag insåg att det var sista gången jag kommer att gå dit. Rent logiskt kommer jag absolut inte sakna butiken, men allt som är definitivt och slut blir ju sentimentalt. De vänner vi skaffat under tiden här kommer vi inte ens att kunna säga hejdå till.

Lollo ritade den här jättefina teckningen med mycket djup i. Hon är verkligen duktig på att uttrycka sig i sina teckningar.

Ska inte förklara allt, men som den lilla franska kompis-flaggan som håller henne i handen☺️🇫🇷😭

Vi avslutar med diverse bilder från senaste veckans karantänaktiviteter