Oooh nu har det fixats och donats i dagarna 3. Vi pratar rensning, organisering och en massa omflyttning av möbler. För att summera är vi väldigt nöjda! Alltid så skönt när man rensar ut och får ordning. Jag får erkänna mig skyldig till en stor del av stöket iom alla pysselgrejer, men nu är allt fint och var sak har sin plats. Och den stora förändringen är att Lollo blivit av med sitt lekbord och fått in ett skrivbord istället. Stor tjej det där❤️
Det dagliga stöket är det mest Sam som står för och det kommer förstås tyvärr inte ändras än på ett tag…
I allt fixande blev det såklart ett IKEA-besök också. Även om det var mycket folk och rätt stökigt så gillar jag det. Och jag blir på riktigt stolt över att vara svensk när jag är där. Lollo älskar det där leklandet och Sam tyckte det var helt ok åka runt i vagnen medan vi tittade och plockade. Och så en avslutande korv och botaniserande i matshoppen👌🏻
Denna gång testade jag att köpa hem en flaska av Ikeas champagne🥂☺️
Här i Frankrike har man bara juldagen och nyårsdagen ledig. Dvs Tomas jobbar även idag, nyårsafton. Men bara till halv 4 – typ fransk halvdag?😂 planen är att fira nyårsafton med barnen och natta dem i vanlig tid, sedan går vi upp till Maxime&Elodie för stor nyårsfest🥂🎊 Vi har ju testat babyvakterna tidigare och de funkar hela vägen👍🏻 Jag ska även dit och hjälpa till med maten liten på eftermiddagen. Ska bli väldigt spännande se hur det går till när fransmän lagar mat👩🏻🍳
Som ni förstått vid det här laget är lekplatser vårt go to-ställe när vi behöver komma ut och få luft. Så även i helgen.
Körsbärsträden är redan rosa🤗
Och ett tillägg på lekplatsen- att jag fick prova min julklapp🌟😁 (Tomas fick såklart också prova)
Och Sam fick prova Lollos
Det är jättekul! Och det går bra mycket snabbare än att gå. Så nu ska jag swisha fram som en äkta fransman här i Boulogne. Och dagens glosa blir då: troutinette, som detta färdmedel heter på franska. Jag har även fått en liten barnbräda till så att jag kan skjutsa någon. Som ni förstår blir det snart familjeutflykter på troutinette istället för cykel😃🛴
Som tur var hände detta precis vid en ficka som Tomas hann stanna i. Men så kommer frågan: vad gör vi nu? Började med försäkringsbolaget, som inte kunde hjälpa alls eftersom de bara hade hand om garantiärenden. Lät konstigt men han förklarade också att i Frankrike är det bara polisen och någon speciell vägassistans som får stanna längs med motorvägar. Och därför var det bäst om man ringde från en sån där nödtelefon längs vägen. En sådan hade vi ju precis där vi stod så inga problem. 
Inte heller några problem att göra själva samtalet. Men sedan helt omöjligt höra vad hon på andra sidan sa. Jag skrek så gott jag kunde vilket nummer på telefonen (vilket jag iofs tror att de ser) och att vi hade punktering. Sedan några ord och sa var samtalet pålagt. Vi resonerade oss fram till att om ingen kommit inom en halvtimme så fick vi prova igen/ringa andra. Men efter 25 min dök en kille upp som tittade och konstaterade att ja det var punkteringen men nej det var inget som kunde lösas på plats. 
Han ringde en bärgare som kom efter 45 min eller så. Man är ju rätt utlämnad till att bara hoppas att någon kommer med hjälp. Men det gjorde de alltså. Under hela denna tid satt vi i bilen och mumsade på mellanmål och barnen var nästan hur nöjda som helst. 
Och sedan alltså bärgning som ju var rätt spännande för både stora och små. Stor bil med gott och plats för oss alla. Och så fick vi köra på flera genvägar mellan olika motorvägar som var låsta med grindar. Intressant! 
Så 4,5 timme efter att vi gav oss iväg var vi hemma igen. Då var den där getingjägaren på plats och det kändes ju bra. Tills vi fick se lite fler av getingarna på nära håll och sedan få reda på vad det var – Asiatiska jättebålgetingar. Googla det om ni vill😳 det jag fastande för: världens största getingar och dödliga om man får flera stick😱
En irriterad svärm sådana som precis blivit av med sitt hus är kanske det allra sista man vill släppa ut sina barn till. Men lite senare tyckte getingjägaren att det var ok och studsmattan är en bra bit från där getingarna varit så vi gav oss ut. 
Hade vi bott kvar i hus hade vi ju fått ta och skaffa en sån här- så himla kul barnen har😄 Söndagar är det mesta stängt i Frankrike, men i en by 3 km bort hittade vi en liten butik som skulle vara öppen. Det blev jag som fick ut och springa en tur. Perfekt att kombinera dagens träning med lite nytta. Vi har sedan haft en finfin kväll och även om dagen inte blev alls som vi tänkt så är den precis så som vi tänkt att den här lilla semestern ska vara. Mysig och med mycket tid att umgås och att göra nya upptäckter tillsammans. 
Nu när det är lov så får man hem Lollos arbetsbok med grejer hon gjort under terminen. Verkligen mycket saker de gjort! Mycket bokstäver och siffror, och många olika grafiska mönster ”graphisme”.
Och sedan alltså helt underbar middag hos Micka&Micke. Hög ljudnivå från start till slut på det allra bästa av sätt. Barn, skratt, livliga diskussioner, god mat&gott vin👌🏻
Och vid hämtning är det då istället jag som får information och så har de skrivit ner saker under dagen. Om exakt vad han ätit och när, sömn, blöjor, aktiviteter under dagen, ibland vem han lekt med eller något han tyckt varit extra roligt. Gillar det upplägget jättemycket! Och såklart extremt stor skillnad mot Lollos skola där man får något enstaka ord om dagen, om man verkligen frågar. På tal om Lollo så kom även hon hem med konstverk idag. 
För egen del har jag en riktigt seg bihåleinflammation som nu blivit skannad, och förhoppningsvis snart är botad. Hela sjukvårdssystemet här är ju väldigt annorlunda, med klara för- och nackdelar jämfört med Sverige. Har aldrig haft just bihåleinflammation i Sverige så jag vet inte hur man behandlar. Men jag tycker det är fantastiskt att man här kan boka en tid med en specialist samma dag eller dagen efter, efter eget beslut. Jag träffade en allmänläkare för två veckor sedan, som gav mig en antibiotikakur, som dock inte hjälpt. Igår träffade jag en öron/näsa/halsläkare som skrev en remiss till en skanning, som jag iofs själv fick boka, men som gjordes samma dag på en klinik nära oss. Idag ÖNH igen och en hel drös med åtgärder. Fick göra ett litet schema till mig själv för att hålla rätt på det😜 4 olika mediciner/grejer som ska göras, med olika intervaller, och olika många dagar🤯 Det känns som overkill, men jag gillar känslan av att bli tagen på allvar när man mår dåligt, och att alla medel sätts in för att det ska bli bra. 
Jag har ju också haft en del sjukvårdskontakter pga min rygg och även där får jag hela tiden känslan av att jag verkligen blir tagen på allvar. Mest har jag träffat en sjukgymnast/osteopat/kinesiolog som gör allt från stretchövningar, rehab, massage och viss manipulering. Nu ligger det såklart något i att alla här är privata, dvs har en tydlig morot att träffa sina patienter. Men det är på något sätt en lättnad att kunna bestämma själv när man tycker att man behöver vård, inte alltid att man måste vara halvt döende för att söka och få tid. Ska tillägga att gårdagens skanning kunde göras medan Lollo var på gympa. Allt som allt tog det 20 min från att jag klev in tills jag gick ut med plåtarna och ett utlåtande i handen. Och ännu viktigare: Lollos gympa får fortsatt tummen upp😊 igår var hon väldigt delaktig i att packa gympapåsen, vilket jag tar som ett gott tecken. Jag var också glad att det var några flickor på gympan igår, förra veckan tror jag nämligen bara det var pojkar. Inget fel med det såklart, men vi kämpar ju lite med att förstå det här samhället. Och troligtvis är dans det man väljer till flickor, inte ”prova på olika sporter”-gympan som jag valt till Lollo… men hur glad som helst med rosiga kinder hämtades hon upp😊 Och på tal om det här med olika träning för tjejer/killar. Jag har börjat träna på ett gym som precis öppnat här i närheten. Och jag var där med en mamma från Lollos skola tidigare i veckan, för att träna tillsammans. Men där jag tänker att träning går ut på att bli trött/få kroppen att jobba så gick hennes gymtid åt till att cykla (men inte med puls över 120), eller stretcha/göra magövningar. Vi gick förbi någon som gjorde chin-ups och jag berättade att jag har som mål att kunna göra en sån innan nyår💪🏻 Kommentaren på det: men det är ju bara för killar? 😂 jag tyckte det var ganska roligt, men det är också ganska sorgligt att man har så olika ”glasögon” på. Veckans stora händelser här i familjen är förstås egentligen att mormor åkt tillbaka och Tomas kommit hem. Något som rört upp mycket känslor hos Lollo. Det är förstås jättelyxigt att ha en mormor nästan för sig själv, som är så engagerad, och det har varit lite som semester för oss alla. Men det kan inte vara semester och extra allt hela tiden, så vardagen är rätt fin den också❤️
Anledningen till att jag sitter här är att Lollo är på sin första gympalektion. Mairie (kommunen) anordnar massor av olika aktiviteter för barn och vi hade jättetur som fick plats på den här gympan som heter typ ”upptäck sport”. Fr o m 5 års ålder finns det mycket mer att välja på, men när de är 4 så var det bara några få saker. Men varje onsdag (som ju nu är skolfri) så kommer det vara gympa. Jag trodde att föräldrar fick sitta med och titta, eller kanske t.o.m. skulle vara med och hjälpa till, men icke. Det kunde man iofs tänka sig. Jag hoppas hon har roligt!!
Igår var vi på kalas hos en klasskompis till Lollo. Obeskrivligt glad blir jag över att hon blir bjuden😊 Hon har det lite tufft nu, det har liksom precis gått upp för henne att hon skulle vilja ha kompisar att leka med. Vi hade ett långt snack häromkvällen och hon är så otroligt klok. Det hon egentligen tyckte var jobbigast var att ingen förstod vem hon var, och så berättade hon vilka av hennes egenskaper hon skulle vilja att barnen kände till. Många bra och sanna saker hade hon att säga om sig själv❤️🌟 Det kom också fram att hon inte ville lära sig franska eftersom hon var rädd att inte kunna prata med oss, alltså på svenska. Efter många turer trillade polletten ner att man kan prata flera språk. Som sagt så är hon väldigt klok och har många tankar så det skulle inte alls förvåna mig om det där gör att hon nu plötsligt släpper spärren och bara börjar prata franska en dag snart. Men tillbaka till kalaset som hölls i en park här i närheten. Något som många gör eftersom man ofta bor ganska trångt. Men här hade det inte sparats på krutet. Inhyrda lekledare, pinata med massor av leksaker, presenter till småsyskon som kom osv… många av föräldrarna stannar kvar på den här typen av kalas och det är verkligen trevligt. Och såklart väldigt tacksamt för oss som vill lära känna lite folk. Lollo var rätt blyg till en början (fullt förståeligt!) så vi höll oss lite på vår kant. Men sedan blev det lite lek, tårta och med det även mingel för oss vuxna. 
På kvällen var det ännu mer socialt umgänge för mig i och med min andra ”Apéro tricot” (=sticka&dricka)✌🏻🍸Första halvan satt jag nästan helt tyst och bara lyssnade och försökte förstå eftersom hela gruppen liksom pratade tillsammans om olika ämnen. Svårt, men förstod ändå en del. Men sedan pratades det lite mer i smågrupper och då har jag såklart mycket lättare att hänga med, och själv delta i samtalen. Nästan alla förstår ju också en del engelska så man kan lägga till ord när det behövs👍🏻 Fick t.o.m. en komplimang att jag hade utvecklats mycket sedan sist. Och det är väl alltid det man ska titta på – hur mångt man kommit, inte hur långt det är kvar…
Hon som sitter bredvid mig med glasögon pratar exakt noll engelska vilket är lite synd för vi har mycket att prata om, men där jag bara förstår vissa delar. Hon har t ex skrivit en virkbok och frilansar som designer. Har barn på Lollos skola så vi hejar ofta, men småprat är jag inte så haj på så igår var första gången vi pratade lite längre. Fick även skjuts hem av henne då hon bor i ett av husen bredvid här👍🏻 Om ni som läser detta har några nyinflyttade i ert område som ser lite vilsna ut – snälla tänk på oss och hur mycket varje liten vänlig gest betyder när man är helt ny.
Och om man ska gå in lite mer på djupet så är Sams inskolning faktiskt klar nu. Han stannade en hel dag ink att sova på eftermiddagen igår och det hade gått bra. Så nu får han stanna hela dagar. Nu drar min franskakurs inte riktigt igång ännu, men tänker att han ska få vara där en stund varje dag så att han blir ordentligt van vid allt. Men hela systemet är ju väldigt annorlunda. Här är det privat, och utöver en årlig (stor) avgift så betalar man per timme. Dvs dagiset tycker bara det är bra att barnen är där länge. Inga som helst problem att jag inte jobbar ännu eller så. Det här är en service man köper som med allt annat. Som jag skrivit tidigare så är Lollos maternelle skolfri på onsdagar, då hon kommer att vara ledig med mig hela hösten. Något jag verkligen ser fram emot😊 I onsdags var första dagen och Lollo fick bestämma vad på listan vi skulle göra. Det blev cykelutflykt till en park/skog här i Boulogne. Vi hade med picknick och pyssel (franskaböckerna för mig🤓) och det var precis så mysigt som man kan tänka sig❤️
Eftersom barnen igår var på sina respektive ställen, och Tomas jobbade hemifrån, så lyxade vi till det med en lunch på stan. Ny och väldigt trevlig erfarenhet
Jag har också hittat en ny bekantskap i form av en polsk mamma. Det började med att vi hejade på varandra först på Lollos maternelle då hennes dotter går i samma klass. Och sedan 10 minuter senare på Sams creche, där deras andra barn går i samma grupp som Sam. Trevligt och lite skönt att tillåta sig att slappna av och prata lite engelskaibland.
Wintmos i Paris 