Då har semestern börjat på riktigt för oss🎉😊🌟 Tomas jobbade sista dagen idag och vi begav oss iväg direkt i eftermiddags. Vi kommer att spendera nästan 2v i Italien och håller alltså just nu på att bila dit. Ska ta ca 8 h från Paris så vi kör knappt halva sträckan ikväll för en lite behagligare morgondag. Änsålänge gått fint, bara ett stopp efter 2 h för middag. Då var barnen fortfarande rätt glada. Kan vi hålla 2h mellan stoppen så kommer vi vara supernöjda tror jag😬
Vi stannade och lekte lite innan vi körde vidare. Mellan de här två fotona (nedan) är det typ 3s. Började med att Lollo snubbeltrillade ner och sedan kom Sam i full fart och hann liksom inte stanna. Och nej, jag stod inte kvar för att ta kort, men höll på att försöka få med alla tre i bild med en sen avtryckare. Ingen skadad ska jag tillägga. Man har verkligen aldrig tråkigt med de där två👶🏻👧🏼❤️❤️
Sam somnade sedan fint i bilen, helt enligt plan och på sin vanliga sovtid👍🏻
Annars har dagen idag mest gått ut på att packa färdigt och fixa några småärenden. Då känns det att vi börjar bli lite hemmastadda här. Vet liksom var man ska gå för att fixa olika saker. En bra känsla. Försökte också få till ett träningspass med en ihärdig hjälpreda. Det är mysigt med sådana småpluttar som vill vara med och vara nära hela tiden, men lite då och då hade det varit praktiskt med en pausknapp…
Bilen är heeelt full nu, är inte avundsjuk på vårt resesällskap som ska flyga ner🤪
Har redan laddat upp bilen med vad som kanske kan kallas Frankrikes svar på gifflar – madeleines, crepes och våfflor😋
Just nu kör vi genom Bourgogne och förbi staden Beaune. Jättefina landskap med mycket grönt och kullar, och vinrankor såklart. Hit vill vi gärna åka tillbaka och upptäcka lite av vindistriktet. Till Auxerre (regionhuvudstaden) är det t ex bara drygt 1,5h. Perfekt för en weekend🙌🏻🍷
Här är dagens rutt:
Och igår var det full action med fyrverkerier här i BB. Har rått orimligt stor ovisshet om det är fyrverkerier 13 eller 14, alltså för att fira in dagen eller på själva dagen. Verkar som svaret är både och! 🎉🎉🎉Vi skulle faktiskt haft gäster idag, men lite sjukdom ställde till det. En finfin, och alldeles för god kaka är i alla fall bakad sedan igår😋🙄 I säkert 5 min var båda barnen faktiskt glatt med och bakade. Och när jag säger ”var med” så hjälpte Lollo till att blanda/hälla och Sam försökte äta upp allt han såg. 
Slutade tyvärr med att Sam trillade med blodvite som följd😔 ingen fara, men det går verkligen inte en dag utan att han trillar på ett eller annat sätt. Och då tycker man ändå att vi har koll heeela tiden. Ni som kände Lollo som liten förstår att detta är en ny upplevelse för oss🤪Kakan är förresten från mykitchenstories – följtips på Instagram för dig som gillar att baka. Och just detta recept finns på:
I kontrast till att äta kaka så blir det också en del träning. Nu är jag 2 v in i Tillings träningsprogram. Superskönt att vara igång, och att inte behöva tänka på vad jag ska göra. Bara titta i schemat och köra. Igår en PW med stopp var 5:e minut för lite styrkeövningar. Enkelt och effektivt. Gjorde det lite svårare för mig själv genom att gå kors och tvärs över grannbyn Saint Cloud som är otroligt kuperat, dessutom med barnvagn. Men kul se något nytt och stundtals fantastisk utsikt när man är så högt upp👌🏻 Saint Cloud (uttalas Saan Klo) ligger väster om oss, på andra sidan Seine. 
Igår blev det också uppföljning på den där mardrömsresan när jag åkte hem till Sverige för 2 veckor sedan. Ett drink på stan med en av mina medtaxiresenärer😄 väldigt trevligt och blir alldeles säkert fler gånger. Har funderat mycket på det här med vad som egentligen är annorlunda med att vara här. Och förutom att allt runtomkring är nytt och annorlunda så är den största skillnaden vår egen inställning till saker. Vi har satt oss i ett mindset där vi hela, hela tiden är öppna och nyfikna, aktivt söker nya upplevelser och utveckling. Det handlar både om att vi åker runt och upptäcker nya platser men också om att vi utnyttjar och är öppna för allt möjligt. Tycker det här är ett bra exempel. Kan inte nämna en enda gång i vuxen ålder när jag träffat någon som verkat trevlig och bytt nummer för att sedan mötas upp. Nu har jag gjort det två gånger här och det är ju jättetrevligt. Det tar på ett sätt mycket energi för ingenting går på autopilot, och jag tar därför in så många nya intryck. Men det ger också mycket energi. En häftig del av detta äventyr, som kommer smygande men som troligtvis kommer förändraoss för all framtid. 
Wintmos i Paris 