På Sams creche finns en liten tjej som heter Lyanna. Varje morgon när vi kommer springer hon fram till Sam och är superglad, och det känns alltid som en fin start att någon saknat Sam och är glad att han kommer. Nu har hon varit borta rätt länge men så äntligen tillbaka idag, och oh my vilket välkomnande Sam fick. Hon liksom släppte allt hon hade i händerna och sprang fram. Men väl framme så bara ställde hon sig jättenära hans ansikte och la en hand på varje kind och klappade honom superförsiktigt och så stod de där och mös en stund. Alltså mammahjärtat svämmar ju över❤️ Har Sam sin första flickvän?🙈

På tal om söta barn som får mammahjärtat att svämma över så kvalar ju Lollo&Elsa in där direkt. Det var liksom lek från första sekund i torsdags och hela helgen framåt. De pratar heeela tiden och håller med varandra om allt såfort det rör något utanför deras lilla sfär. ”Eller hur Elsa?” ”Visst är det så Lovisa?” 👯‍♀️

Lollo var också helt bestämd på att Elsa skulle sova i hennes säng. (De fick i alla fall somna så, och sedan sova senare delen av natten på varsitt håll)

Även de små hade sina fina stunder, även om det också var en hel del övande på det här tråkiga, svåra som heter ”Att dela med sig”😂

Vi hade en väldigt fin semester tillsammans 2016, när det som nu är de stora tjejerna, var som de små. Så det ska bli kul att se hur mycket som händer fram tills den här sommaren.

Hela den här helgen var (såklart) väldigt fin. Många härliga samtal, bus för barnen, lite sightseeing, god mat, goda viner… ja väldigt bra helt enkelt. Det hanns även med en fotbollsmatch för grabbarna och en del träning för oss alla

Hipphipp hurra för Tomas

I torsdags var det Tomas födelsedag och det skulle såklart firas.

Mysigt när Lollo tycker det är minst lika spännande som födelsedagsgrisen att hon får fixa med paket och tårta. Det hon bestämt ville ge Tomas var ett lego som de kunde bygga tillsammans❤️ passar dessutom riktigt bra eftersom det håller på att konstrueras en Legostad här hemma.

Sam kommer nog behövas hållas borta när väl alla smådelar är på plats, men i veckan har han lekt på sitt sätt😊

Det bästa är förstås när Lollo/Sam, eller helst hela familjen, kan göra samma sak. Något vi testat på är att spela Mario på vår Nintendo Switch. Man kan spela 4 personer samtidigt och det är faktiskt riktigt mysigt. Sam är sååå nöjd när han får en kontroll och känner att han är med.

Sedan finns det förstås många mindre tillfällen när Lollo och Sam bara har lite eget fuffens för sig, vilket gör mig varm i mammahjärtat. Som här👇🏻

De busade lite med lådan och sedan var det som att Sam sa ”sitt du där så fixar jag lite snacks”, sedan sträckte han sig sitt allra bästa och fiskade ner en låda körsbärstomater. Lollo applåderade och körde sitt allra mest uppmuntrande ”Duktig Sam”👏🏻👏🏻👏🏻 sedan satt de där och mumsade tillsammans.

I veckan har vi haft besök av Yara&Co. Vi brukar ju ofta träffas onsdagar då båda tjejerna är lediga. Den här onsdagen stod allt från Barbielek till play doh på schemat. Och så inte minst: semelbak. Ni som läst denna blog sedan början kanske minns alla mina misslyckade försök förra året då jag hade stora problem hitta jäst🤪 detta året gick det på första försöket (och blev jättebra💪🏻)

Jag har satt riktigt fokus på att lära känna mer folk här nu, så den här veckan har luncherna avlöst varandra. En mycket trevlig sysselsättning😊

Bl a har jag träffat Andrea, min sykund, som jag diskuterar en affärsidé med för fullt.

Måste också passa på att tipsa om den efterrätten som heter ”Café gourmand”. Det är en kaffe med några minidesserter. Man vet inte innan vad, men på bra restauranger så är det alltid👌🏻👌🏻👌🏻 eller vad sägs om munsbitsstor chokladkaka/creme brulée, bärtarte? Som storleksreferens är det där en espressokopp

En kort, men för alltid ihågkommen, Sverigeresa

I fredags var det Eriks begravning med allt vad det innebär. Stort tack till alla som var där och/eller som skickat fina blommor för att hedra honom. Det betyder mycket.

Ett av de svårare beslutet var vad vi skulle göra med Lollo&Sam under tiden. Vi bestämde oss för att det bästa var att barnen stannade här och att jag&Tomas åkte hem en kortare vända. För Tomas blev det några dagar och för mig ungefär 24h iväg.

Det var rätt beslut men jag hade en riktig meltdown när jag satt på planet och sakta såg Paris lampor blekna bort. Jag insåg plötsligt att vi lämnat våra barn i ett annat land ”helt själva”. Givetvis var de inte själva, utan tillsammans med vår svenska barnvakt, Anna. Men utan någon av oss. Superjobbig känsla och jag började gråta så fort jag såg Tomas på flygplatsen. Men de hade det bra hela tiden och verkar inte ha tyckt det var så konstigt att vi var borta.

Men på tal om resa så måste jag bara säga- vilken världsklassig flygplats Kastrup är. Utbudet av restauranger och butiker är verkligen👌🏻⭐️👌🏻

Väl hemma igen var det en lugn fin helg med bl a badhusbesök (där alla måste ha badmössa😬)

Utforskande av en ny matbutik. Vi har många riktigt riktigt stora butiker en kort bilfärd bort så rätt kul (och vettigt) att storhandla då och då. I lördags blev det en E.Leclerc med bl a en helt fenomenal fiskavdelning🤩

Ett kalas för Lollo, hos grannpojken Marceau. Vid hämtning fick föräldrarna stanna kvar för ett glas champagne – ingen dum tradition alls tycker jag🥂

Några stunder ute i det halvtaskiga vädret

Och sedan avslutades helgen med en ledig måndag för Tomas. Den spenderade han med att åka el-troutinette runt halva Paris, och sedan luncha med mig. Och sedan övertalade han även mig att prova😬 det gick förvånansvärt snabbt komma in i det, men lite läskigt med både trafik och fotgängare att hålla koll på.

Bara en skada, inte speciellt allvarlig men gjorde förbannat ont ändå.

Sådär blev det när man skulle skynda sig över ett övergångsställe genom att försöka bära trouttinetten…

Men annars himla smart. Det går väldigt snabbt att upptäcka mycket. Man laddar ner en app och där ser man på en karta var det finns lediga troutinetter. Sedan skannar man en QR-kod för att starta och sedan bara ställer man trouttinetten var som helst när man är färdig.

1 år som fransmän

Ja nu har det gått ett år sedan vi tog vårt pick&pack och styrde kosan mot Frankrike. Sådana milstolpar öppnar ju upp för både reflektioner och firande. Året som helhet har varit fantastiskt. Det är mycket som pågår samtidigt. Vi växer som familj. Barnen växer och utvecklas heeela tiden. Vi blir fullproppade med nya intryck och möter många nya människor, vilket utmanar ens förutbestämda tankar om hur saker är eller ska vara. Tittar man tillbaka så kändes våren (alltså de första 4-5 månaderna) rätt långsamma och stundtals tuffa. Medan sommaren och sedan hösten helt och hållet flugit förbi. Jag kopplar det mycket till att vi nu har en hel del saker som går på autopilot, dvs man behöver inte fundera på exakt varenda sak utan har börjat lära oss hur saker fungerar. Att barnen (framförallt Sam) blir större och lite mer tålmodiga gör förstås sitt också. Firade gjorde vi i alla fall genom att äta raclette, drick gott franskt vin och så prova en ny fransk tradition.

Den franska traditionen heter ”Galette des rois” ungefär ~ kungarnas kaka. Vill man komma i stämning rekommenderar jag denna sång: https://m.youtube.com/watch?v=owVJ7ppTwPg

Traditionen går ut på att man äter en speciell kaka – galette des rois, typ smördeg med mandelmassefyllning. Kakan skärs i lika många delar som man är personer runt bordet. Den yngsta deltagaren får sedan krypa under bordet medan han/hon ropar ut vem som får vilken bit. Sedan äter man, och i en av bitarna finns en liten porslinsfigur gömd. Den som får den blir festens kung och får kronan. Ungefär så. Vi har mest läst oss till detta så kan hända det går till lite annorlunda om man gör det med ett gäng riktiga fransmän🤣

Exakt alla matbutiker och bagerier har sådana kanor just nu, så vi är i alla fall rätt på timingen💪🏻

En riktigt fin och fullspäckad helg förutom firande var det också. Provade ett nytt museum – Cité des enfants ~ barnens stad. Ni som varit på Tom Titts i Södertälje förstår ungefär. Ett vetenskaps museum med MASSOR av saker för barn. Två olika ålderskategorier där det för de mindre barnen handlar om wow-moment där de upptäcker saker, och för de större tror jag mer det blir experiment.

Den där sista var Lollos favorit- typ som en hel byggarbetsplats med skumgummiklossar som barnen fick hissa upp/kasta ner/köra runt. Jätteintressant att studera barnen, hur de liksom tillsammans hittar på uppdrag och sedan jobbar för att nå dit.

Boulogne har en ishall som fick ett premiärbesök i söndags. Lollos första gång på skridskor, som gick helt ok. Viktigast det ska vara kul ju, lära sig åka får komma sen… men här verkar vi ändå passa in, som Tomas uttryckte det ”Till och med du skulle nog anses godkänd här”🤣 (jag gillar ju sargen mycket när jag åker)

Tog sedan igen oss med en riktigt fin brunch nere i ”norra hamnen”. Mmmm, hit måste vi gå igen – L’Atelier.

En julklapp upplevd och klar

Från mina föräldrar önskade vi oss i år 24h barnvaktning som julklapp, vilket vi också fick lite i förskott😊 så igår styrde jag&Tomas kosan mot Malmö för ett dygn på tumanhand. Hur härligt som helst såklart. Kraven är inte så himla höga på vad som ska göras, det är fint att bara få lite kvalitetstid tillsammans. Strosa på stan, avsluta alla tankar och meningar, äta en god middag i lugn och ro, sooova gott båda två…

Barnvakterna hade också skickat med en picknick-påse som satt fint på hotellrummet innan middagen😊

Vi sov på jättefina Radisson på Östergatan, och middagen intogs på Kasai in the sky nere i hamnen. Uppe på 14:e våningen har man verkligen en magisk utsikt tillsammans med den japanska avsmakningsmenyn👌🏻

Min favorit av kvällens rätter👆🏻

Som Helsingborgare älskar man ju inte Malmö, men jag måste säga att staden verkligen visade upp sin bästa sida igår. Mysigt att strosa runt och centrum har mycket att erbjuda. Även om det känns som mitt i natten vid 16.30😬 (men det är ju knappast Malmös fel).

Vi avslutade med varsin lunchdate idag innan hemfärden. För min del med Madde i härliga saluhallen😋 Och som avslutning på det- Maddes hemliga pralin från Chocolatte. Tack för tipset👌🏻

Och såklart är det helt fantastiskt att komma hem sen igen. Och få de där stora gosiga kramarna från två barn som saknat sina föräldrar lite lagom❤️

Det är faktiskt första gången Sam är borta över natten. Men just de här barnvakterna känner han ju väl och barnen har haft det lika bra som vi. Ändå lite extra fint tänka de har varandra när de är utan oss. Ofta blandas mys och bus. Men förvånansvärt ofta håller de sig på rätt sida om vad som är roligt för båda😄

Innan avfärden igår tog vi med barnen en runda till Leos lekland. Himla bra att sådana ställen finns när man behöver rasta familjen men inte är så sugen på utomhuslek.

Och som avslutning på den utflykten åt vi lunch på Linnéa med Ylva, som enklast förklaras som en gammal kollega till oss båda. T o m vår gemensamma chef på Bel för ungefär 100 år sedan är ni vi började träffas😊

Med hyrbil kommer man också långt

Tydligen är det något väldigt speciellt med de där däcken som ska bytas för de har inte kommit idag heller. Så nu håller vi tummar och tår för att de kommer imorgon så att vi kan åka hem till Boulogne i vår riktiga bil😬 Men än går det ingen nöd på oss. Försäkringsbolaget har levererat precis vad de lovat, igår morse kom en taxi för att köra oss till hyrbilen, som vi alltså haft både igår och idag. Och därmed kunnat njuta av lite vackra vyer och nya ställen här i Normandie. Ikväll sover vi i Rouen, som är huvudstad i regionen. Tomas tog en löprunda innan och rapporterar att stadskärnan är fin. Men det får bli mer av den varan imorgon. Ikväll har vi bara ätit middag på ett ställe nära hotellet. Lite trötta på skaldjur och fisk så det blev något helt annat idag. Klassisk amerikansk diner med roliga underlägg man kunde rita på👍🏻Dagen har spenderats längs med kusten i de nordligare delarna av Normandie. Bl a i Etretat, en liten stad/by där man har väldigt vacker utsikt över de coola klipporna. Undertecknad in action med att dokumentera dagen👆🏻Det är något speciellt med ljuset såhär vid kusten och på fina höstdagar. Tycker alla bilder blir så fina. Även igår blev det mååånga bilder. Då spenderades dagen mer söderut i grannstäderna Deauville och Trouville. Och med grannstad menar jag verkligen kloss intill varandra, skiljs bara åt av ett hamninlopp. De här städerna är förstås kända av en anledning. Verkligen mysiga och fina med små kullerstensgator, mängder av restauranger, butiker och så HAVET. Är ju något speciellt med havet som man bara liksom känner när man är där. Breda fina stränder är det också. Även om det just nu inte alls känns badvänligt.

Ja alltså ett litet bad på Lollo🙃 Ombyte fanns i bilen så ingen fara. Och lite varm choklad är fint när man är frusen

Till lunch blev det givetvis skaldjur. Som ni ser är det sådär halvkallt. Blåsigt vid vattnet och stundtals superkakor, men ändå helt ok att sitta ute och äta ibland. Hösten är helt klart på intågande🍁

Ett väldigt kort litet stopp på ”Calvados Experience” gjordes på eftermiddagen. Vi hade mellanmål med oss, men ingen dricka. Så jag fick köpa en flaska äpplejuice i deras butik och den snälla expediten gav mig ett gäng shotglas att dricka den med. Faktiskt inte alls en dum idé för t ex Sam.

Så ska man sammanfatta inrycket av Normandie så handlar det om havet&klipporna, äpplen, vacker natur och så det här med skaldjur, går ju nästan inte att komma ifrån. T o m i en vanlig halvstor butik finns det färska pilgrimsmusslor👌🏻 (blev för övrigt kvällens förrätt igår)

Kan helt klart rekommenderas för ett par dagars get-away. Tempot känns ganska lugnt överallt, kanske är det så, eller kanske är det årstiden. Skönt har det i alla fall varit. Det vi missat helt denna trip är det som har med WW2 att göra, vilket känns lite synd. Men får se det som en anledning komma tillbaka snart.

En dag som blev allt annat än som planerad

Inledde dagen fint här med s k ”sängfrukost”, alltså frukost på sägnen. Lollo älskar både att få och att göra det. Och idag var det hon och Tomas som fixade till mig, och till henne. Min tur att ha lite sovmorgon, men Lollo tyckte jag var alldeles för tråkig när jag inte ville vakna så gick ner till Tomas och såg till att det blev frukost. Det är annat än när Sam tycker det är dags att vakna🙃

Efter att ha gjort oss iordning och planerat dagen så smått så begav vi oss iväg med det första siktet inställt på Deauville. En av de mer kända städerna, som ligger vid havet och som ska vara väldigt fint. Knappt halvvägs så smäller det till och bilen larmar om däcktryck. Alltså en klassisk punka på motorvägen. Som tur var hände detta precis vid en ficka som Tomas hann stanna i. Men så kommer frågan: vad gör vi nu? Började med försäkringsbolaget, som inte kunde hjälpa alls eftersom de bara hade hand om garantiärenden. Lät konstigt men han förklarade också att i Frankrike är det bara polisen och någon speciell vägassistans som får stanna längs med motorvägar. Och därför var det bäst om man ringde från en sån där nödtelefon längs vägen. En sådan hade vi ju precis där vi stod så inga problem. Inte heller några problem att göra själva samtalet. Men sedan helt omöjligt höra vad hon på andra sidan sa. Jag skrek så gott jag kunde vilket nummer på telefonen (vilket jag iofs tror att de ser) och att vi hade punktering. Sedan några ord och sa var samtalet pålagt. Vi resonerade oss fram till att om ingen kommit inom en halvtimme så fick vi prova igen/ringa andra. Men efter 25 min dök en kille upp som tittade och konstaterade att ja det var punkteringen men nej det var inget som kunde lösas på plats. Han ringde en bärgare som kom efter 45 min eller så. Man är ju rätt utlämnad till att bara hoppas att någon kommer med hjälp. Men det gjorde de alltså. Under hela denna tid satt vi i bilen och mumsade på mellanmål och barnen var nästan hur nöjda som helst. Och sedan alltså bärgning som ju var rätt spännande för både stora och små. Stor bil med gott och plats för oss alla. Och så fick vi köra på flera genvägar mellan olika motorvägar som var låsta med grindar. Intressant! Bärgarna tog oss till sin hemmaarena där bilen kommer att stå till imorgon då de tar den till närmsta verkstad. Det tog ett tag att reda ut alla detaljer. Men vi var väldigt glada när vi, med bärgarens hjälp, nådde fram till vårt rätta försäkringsbolag. Låter helkorkat men vi hade alltså ringt fel först. Vi har en Renault och ringde ”Renault Assurance” eftersom vi också har försäkring hos dem. Men tydligen finns det flera olika bolag och vi hade hamnat där garantiskador utreds. Men himla skönt få det utrett, ett tag blev vi t.o.m. osäkra på om vi faktiskt har en försäkring🧐 men ja det har vi alltså, och de står för alla bärgningskostnader samt eventuella taxiresor för att komma hem/till verkstaden och liknande. Nu var bärgarens ställe bara 4 km från huset vi hyr så vi tog en promenad. Superfint väder och det blev en fin stund det med. Så 4,5 timme efter att vi gav oss iväg var vi hemma igen. Då var den där getingjägaren på plats och det kändes ju bra. Tills vi fick se lite fler av getingarna på nära håll och sedan få reda på vad det var – Asiatiska jättebålgetingar. Googla det om ni vill😳 det jag fastande för: världens största getingar och dödliga om man får flera stick😱En irriterad svärm sådana som precis blivit av med sitt hus är kanske det allra sista man vill släppa ut sina barn till. Men lite senare tyckte getingjägaren att det var ok och studsmattan är en bra bit från där getingarna varit så vi gav oss ut. Hade vi bott kvar i hus hade vi ju fått ta och skaffa en sån här- så himla kul barnen har😄 Söndagar är det mesta stängt i Frankrike, men i en by 3 km bort hittade vi en liten butik som skulle vara öppen. Det blev jag som fick ut och springa en tur. Perfekt att kombinera dagens träning med lite nytta. Vi har sedan haft en finfin kväll och även om dagen inte blev alls som vi tänkt så är den precis så som vi tänkt att den här lilla semestern ska vara. Mysig och med mycket tid att umgås och att göra nya upptäckter tillsammans.

Normandie

Inte ens två timmars körning och så är vi i en helt annan del av Frankrike- Normandie. Vi har kört en klassisk airbnb vilket verkar ha blivit helt perfekt. Ett stort hus med 4 (!) sovrum och trädgård. Dessutom trädgård med studsmatta😜

Minuset är att det tydligen finns några stora getingbon här, det har varit någon för att ta bort dem idag. Men några har letat sig in ändå och de har varit rejält stora. Det var iofs en källa till många skratt för hela familjen eftersom Tomas gav sig ut på jakt med en stekpanna😂

Framgångsrik jakt ska jag tillägga💪🏻

Normandie är ju känt för många olika saker, men tankarna går såklart snabbt till andra världskriget och sedan till Calvados. Vi hoppas kunna hinna med lite av båda dessa saker. Och att äta goda skaldjur.

Idag tog vi en tur till närmsta större stad som är Honfleur.

Helt klart mysigt och pittoreskt, men tyvärr samtidigt den där känslan av att man delar upplevelsen enbart med andra turister. Hamninloppet som är kantat av caféer, restauranger och butiker är mysigt att strosa i. Jämförelsen går mot Nyhavn eller kanske Skagen. För vår del var det mellanmålsdags vilket ledde till ett creperie som fick tummen upp av alla.

Lollo älskar att fotografera själv och idag blev det en uppsjö gott och blandat. Roligt att se vad det är hon fastnar för

På vägen hem hade vi kollat ut en större butik för att fylla förråden inför vistelsen här. Det var inte den smidigaste handlingen i mannaminne men vi fick jobbet gjort💪🏻

Men väl hemma har det varit supermysigt. Mycket skratt mellan syskonen och så lek med alla sakerna som finns här. Känns verkligen som att det bor en barnfamilj här normalt sett, eller möjligtvis någon som har barnbarn ofta. Roliga och bra leksaker och diverse hjälpmedel som är bra när man har barn.

Sam är lyckligt lottad som har en så spexig storasyster🤪

Sociala dagar

Så var det onsdag igen och vi har idag begett oss till St Ouen, som ligger i norra Paris. Ni som brukar läsa den här bloggen vet att vi varit här innan. Här bor nämligen Yara, en flicka som pratar svenska och som är precis lika gammal som Lollo. Vi har lekt några gånger tidigare och det var verkligen supertrevlig även idag. Lite kallare väder så den planerade picknickdagen blev lunch hemma och sedan eftermiddagslek i parken.

Det här var tredje dagen i rad med någon typ av socialt umgänge med icke-fransmän. För ett tag sedan kom jag ju till insikten att vi skulle börja göra det lite lättare för oss själva – t ex öppna upp för att träffa andra svenskar för att ha lite socialt umgänge. Och när man väl bestämt sig för något så tenderar möjligheter att dyka upp. Så igår var det lekdate med de andra två svenska mammorna jag träffat här i Boulogne. Också supertrevligt, om än lite stökigare när det är fler barn är föräldrar. Och man går till lekplatsen vid 17🤪 Då har alla barn precis slutat skolan och när det är fint väder vill ALLA andra också vara ute.

Sam ville allra helst hänga inne hos de stora pojkarna som spelade fotboll (typ 8-9 år).

Jag stod och tittade på och knäppte det här kortet 👇🏻 när han var längst bort, för att det var lite roligt han försökte vara med. Men tittar man noga längst in i bilden så ser man hur målvakten precis lyfter bort Sam från planen eftersom han står mitt i målet😂

Tror verkligen det här är det bästa sättet att handskas med Sam, låta honom göra det han vill och ta konsekvenserna, men såklart övervaka så att det inte händer något. Han var för övrigt supernöjd med att hans existens blev känd av de stora pojkarna.

I måndags var det först franskalektion hemma hos min privatlärare inne i 16:e arr (inte långt från oss). Hon har skadat sitt knä och får inte gå ut, så nu får jag komma till henne ett tag. De där lektionerna är både sociala och lärorika. Men räknas kanske ändå inte till socialt umgänge. Det gör däremot måndagens lunch med Ekaterina, en rysk tjej på min andra franskakurs. Vi har snackat lite efter lektionerna och bestämde helt enkelt att vi skulle ta en lunch.

Och så sist men inte minst avslutades dagen med lekplatshäng med en polsk familj som vi ganska ofta hänger med. Storasystern, Matha, går i Lollos klass, och lillasystern, Laura, går i Sams créche-grupp. Föräldrarna pratar dessutom bra engelska😄 just den här dagen innehöll Sams överlämningsrapport en episod om att han och Laura haft jättekul tillsammans och lekt cache-cache (kurragömma)

Förutom alla lekplatser är det franska för hela slanten för min del, den här veckan blir det 6 olika lektioner😅 och det känns direkt att man aldrig hinner släppa tanken på franska, går snabbt framåt då. Tyvärr tar merparten av kurserna uppehåll när det är skollov (v 43-44), så nu blir det snart en liten dipp. Och ja, självklart kan man öva hela tiden genom att prata med främlingar på gatan men det ger inte lika mycket och tar mycket mer energi. Men Tomas är ledig så vi får vara disciplinerade och hålla lite konversationer på franska här hemma. Vi kommer också få en hel del besök de närmsta veckorna vilket ska bli SÅ kul!

En helg i trädkojan

Precis som rubriken antyder spenderas den här helgen i en trädkoja😊🐒 jag och kidsen är på utflykt ett par timmar söderut, någonstans ute i skogen i Loiredalen

Det hela började med att vi bestämde oss för att åka till ett stort zoo, ZooParc Beauval. Och sedan hittade jag det här stället inte så långt därifrån. Det är ett gammalt chateau som har en del rum för uthyrning, och så har de byggt till 2 trädkojor och några stugor i skogen. Såhär ser slottet (Chateau Razay) ut:

Och här är vår koja

Och såhär är utsikten från kojan, i avslutningen är det slottet man ser. Så det är nära, men det känns ändå som att man är mitt ute i skogen. Man måste köra ut på stora vägen och sedan in på, vad som känns som, en gångstig rakt in i skogen 200 m för att komma till kojans parkering. Men till frukosten kan man bara enkelt promenera över gräsmattan.

På tal om imorse så passade vi på att springa runt lite på ägorna på väg tillbaka till kojan. Många fina bilder i det där morgonljuset.

Hela syftet med helgen är ju att ha det mysigt och trevligt så finns ingen som helst stress att passa tider eller hinna se så mycket som möjligt. Igår tog vi t ex en timmes mellanmålsstopp på vägen hit eftersom barnen hittade ett roligt ställe att leka på. Ja det är inne på Burger King🙈

Men dagens/helgens stora höjdpunkt var alltså zoo Beauval. Och självklart kan det rekommenderas varmt! Jättefin park med alla möjliga djur. Även en hel del lekplatser för barn med spring i benen. Lite för lite toaletter och matställen om jag ska klaga på något. Men vi har sett allt från pingviner och 100 sorters södra fåglar till vita tigrar och giraffer. Vi tog oss nog ändå bara igenom 2/3 av parken. Men igen, inte viktigt att hinna med så mycket som möjligt utan att ha så trevligt som möjligt. Så blivit många fika/skuggstopp eftersom det varit typ 27 grader och gassande sol. Och så har vi stannat länge där barnen tyckt det varit extra roligt. Och så åkte vi helt enkelt hemåt när det började bli trött i lägret.

Jag tror Sams favorit var ankorna, och Lollos trädjuren man kunde klättra på. Och min favorit var nog lejonen eller den vita tigern, så himla mäktiga djur.

Vi fick några välbehövliga timmar att ta det lugnt i kojan innan middag. Dusch på samtliga och så bara allmänt häng tillsammans.

Det är intressant att detta typ aldrig händer hemma, utan det är alltid gnäll eller skrik i någon form. Jag gissar på att det är den där totala närvaron utan några andra måsten som barnen känner av. Något att ta med sig tillbaka hem…

Inför kvällens middag kände jag mig ändå lite matt av att behöva hålla koll på de här vilddjuren så jag gjorde det väldigt enkelt och letade upp ett McDonalds 20 min bort. Det blev perfekt. Lekplats och en supervarm skön kväll så vi satt utomhus. Kändes lite skönt att det var ganska många fransmän där också, så fler som hade samma tanke denna kväll.

Igår körde vi ju en bättre restaurang i en av grannbyarna. Det gick också bra, men då gick vi bara in och beställde och så sa jag till kyparen att kalla på oss när maten var klar så gick vi ut på torget och lekte.

Även om det kräver mycket fixande och trixande hela tiden så känns det gött att faktiskt KUNNA sitta med mina två små guldklimpar på en restaurang själv. Och jag hann ändå äta det mesta av min mat. Min creme brulée hjälpte Sam till att äta upp😜

Om ni undrar var Tomas är så har han besök av sitt gamla Växjögäng hela helgen. 6 grabbar dundrade in i lägenheten tors/fre. Och det kändes roligast för alla om jag&barnen flydde fältet lite grann. Vi hann träffa halva styrkan i torsdags kväll vilket ju var jättekul.