Den här dagen började ungefär som en dålig komedi när precis allting går fel😳🙈😱 Vi skulle hela familjen på s k medical check-up, en djupgående kontroll av allt möjligt, som en del av vår franska sjukvårdsförsäkring. Bestämde oss för att Uber skulle vara smidigast för att ta oss dit, men börjar dåligt med att första bilen försvann och nästa skulle ta 15 min. Tomas har då 2% på telefonen (eftersom fel telefon har varit på laddning under natten) så går upp i lägenheten igen för att snabbladda medan vi ändå väntar. När det är 5 min kvar går vi ut väntar och då ringer chauffören och säger en massa oförståeliga saker, och därefter kommer meddelandet att vår bil blivit inställd😱 Nu har det gått en halvtimme och vi inser att vi kommer att vara supersena hur vi än gör. Metron tar dubbelt så lång tid med byten och gångvägar, men vid det här laget har morgontrafiken kommit igång så att beställa ny bil känns inte aktuellt. Så byte från babyskydd till vagn för Sam och så iväg mot metron. Då är vår närmsta station avstängd pga vattenmassorna, men nästa ska vara öppen så vi går vidare. Samma sak här så vi fortsätter till ytterligare en…och samma sak igen. Men här lovar de verkligen att nästa station ska vara öppen och vi har ju inte direkt några andra val. Så vi traskar på (och ja, givetvis ösregnar det idag😩), totalt 2,5 km promenad här på morgonkvisten.
Och yes, stationen är öppen! Men det är 1 feb så Tomas navigo (pendlarkort) gick ut igår. Jäääättelånga köer för att ladda eftersom navigokorten gäller kalendermånader istället för datum och därför ska ALLA ladda idag.
Vi har sedan tidigare köpt ett gäng engångsbiljetter för att ha till mig och extra till Tomas när det behövs. Hur många tror ni vi har kvar? Just det 1 st😵 15 min biljettkö känns perfekt i detta läge🙌🏻
Men så kommer vi iväg och fram till slut, bara 1h20min sena. De är jättegulliga på centret och skyndar på och hjälper oss så mycket som möjligt. Och äntligen får vi äta!! Vi skulle ta blodprover och fick därför inte äta något innan, vilket kan ha bidragit till att morgonen upplevdes lite värre än nödvändigt.
På vägen hem bara dyker triumfbågen upp som från ingenstans, då känns det verkligen att vi är i Paris😊





Oklart om det beror på mina inköp av mjöl och jäst utan att riktigt förstå vad jag köpt, de oprecisa måtten eller avsaknaden av ordentlig knådning (svårt när man har en bebis hängande på magen). Men Lollo var nöjd och vi hade mysigt och det är allt som räknas. Annars tyckte jag att vi hade en så smart idé- att göra både kanelbullar och semlor med samma deg.
Sams kämpar på med att försöka resa sig/ta sig framåt. Blandade känslor inför detta, så himla kul att se hur han utvecklas, men kommer bli tufft hålla koll för han är redan ÖVERALLT. Ett obevakat ögonblick ledde till att han fick äta maten själv idag. När det redan är tokkladdigt är det liksom lika bra att köra på. Avslutningsvis välbehövligt bad
Lollo inledde dagen med nya favvomackan: olivtoast
Efter mycket övande börjar tekniken för kanonkulan bli riktigt bra👏🏻